Stanna hemma och kolla på tv?

För att förstå vad jag funderar kring den här gången blir det mer begripligt (?) om du läser vad jag skrev i går – om ”miljoner ton”.
Nå – sent i går kväll där jag satt i den sköna soffan med ett glas rött på soffbordet – märkte jag att jag kände mig irriterad. Efter en stunds funderande tyckte jag mig förstå att det nog berodde på vad jag just hade ”bloggat om” dvs det om Sveriges – jämförelsevis – lilla del av alla länders koldioxidutsläpp.

När jag smakat lite mer på det förträffliga vinet och funderat en smula till kände jag att den största irritationen – egentligen – riktades mot alla ”miljömuppar” som med sina (tycker jag alltså) överdrivna, hysteriskt talibanliknande, miljöengagemang – vill påverka hur jag ska leva mitt liv.

Det finns gott om sådana ”miljövänner” – som med sitt glödande engagemang för kollektivtrafik – hur lätt som helst kommer på ”argument” för att där ska erbjudas miljövänligare busstrafik – för att då inte tala om pekpinnar-  för att få de (av oss) som av olika skäl föredrar bilen framför bussen att skämmas för vårt ljumma intresse av att byta till kollektivtrafiken.

Suck – det är väl bäst att jag (återigen) förklarar att jag i stort är en välartad medborgare som sopsorterar och så – som de flesta svenskar alltså…

Särintresse – sa Reinfeldt vid något tillfälle – och just det ordet poppade upp där i soffan när jag försökte förstå vad som ligger bakom alla dem som så ivrigt förkunnar buss- och kollektivtrafikens lov. Nja, det skulle ta för mycket utrymme att här skriva ner alla de tankar jag där fick. Men – som nästan alltid – tänkte jag – det blir lätt en slags ”enfråge-beteende”. Deras miljöengagemang framstår som starkast i just deras engagemang för kollektivtrafik – i övrigt tämligen tyst…

Funderade jag alltså runt midnatt – när jag på min Macbook Air – satt och kollade flygtider och priser hos flygbolaget Norwegian som resultat av en allt mer groende lust att i slutet av april få vandra längs Londons gator – eller möjligen längs strandpromenaden i Brighton.
Varför – funderade jag – varför hör (ser) man aldrig dessa kollektivtrafikens förkämpar höja ett varnandes pekfinger mot allt onödigt bussresande? Eller nöjesresande överhuvudtaget.
Till exempel att jag den 16-17 maj ska delta i en bussresa till Oslo för att få uppleva norsk glädjeyra – dvs deras sjuttonde-maj-firandet.
Från Kolsva till platsen för bussresans start blir det 200 km tur och retur.
Kan bara företas med min bil. Sedan kommer det att gå två bussar till den norska huvudstaden med förväntansfulla resenärer – som alla säkerligen också har kommit med bil till ”bussgaraget”.
Lite kort – all denna negativa miljöpåverkan – bara för att en så där 80 personer vill få en upplevelse – på plats.
Kunde det inte duga med att få se den norska glädjen på tv?
I omtanke om miljön?

Funderade jag – medan jag smuttade på mitt australiska vin och började glädjas åt att jag  – den 4 april på Arlanda – med min bil, ska hämta upp yngste sonen, med sonhustru och barnbarn, som kommer flygandes från Laos för att få uppleva lite svensk vår.
Ett särdeles starkt särintresse som jag har…

 

Annonser
Det här inlägget postades i Buss- och kollektivtrafik, Bussföretag och busschaufförer, bussresearrangörer, Bussresor- och busstrafik, Busstidning, Bussturism, Bussturism och bussresenärer. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s