Viss uppgivenhet…

”Trots en ökad samsyn om behovet av ett teknikskifte för att minska utsläppen av växthusgaser minskar de globala investeringarna i miljöteknik. I synnerhet minskar investeringarna i Europa, som har minskat sina miljöteknikinvesteringar med 44 %. Denna utveckling diskuteras i en ny rapport från Fores.”

Läser jag i ett meddelande jag fått – och suckar lite smått. Antagligen av viss uppgivenhet…
Ökad samsyn? Från/av/mellan vilka då kan man ju lite diskret undra. Förmodligen menas – från dem som svävar lite ovanför oss vardagliga medborgare, du vet de där andra som vi (de) antar har makt att påverka framtiden. Att rejält kunna minska utsläppen.
(Sverige står för 0,1 procent av världens koldioxidutsläpp)
Men går det – utan att få med sig – folket – på tåget?
Tveksamt anser jag själv – även om jag föreställer mig att ingen är emot teknikskiften som minskar utsläppen. Och för all del – jo – även små steg gör väl sitt till för att förbättra miljön – förutom det – även det egna välbefinnandet hos dem som har ekonomisk glädje av teknikskiften, liksom välbefinnandet hos dem som slår sig för bröstet och utpekar sig som ”ledande miljöförespråkare”. Bara andra står för kostnaderna – vare sig det handlar om pengar eller personliga uppoffringar i den egna bekvämligheten.
Tänker jag, när jag på andra platser läser det ivriga, idoga (okritiska) enkelriktade förespråkandet av t ex el- och hybridbussar som lösningen på alla miljöproblem. Nå, man hör – läser –  i alla fall sällan att dessa förespråkare tänker i andra banor.…

Miljöteknikinvesteringar – ordet låter som att det handlar om större saker än miljövänligare bussmotorer. Rening av koleldade kraftverk och liknande…
Om sådant vet jag knappt någonting – liksom som att jag har mycket grunda kunskaper om hur stor t ex den årliga minskningen av utsläppen från bussarna blir – genom att något tusental bussar inom kollektivtrafiken går från diesel till t ex eldrivna bussar.
Just här är det inte det svaret som just får mig att skriva dessa rader.

Nix – om nu miljöteknikinvesteringar – handlar om stora saker – så far mina tankar iväg till stora moraliska överväganden som förmodligen skulle ha en större påverkan i miljöhänseende än införandet av elbussar i kollektivtrafiken.

Den tanken kom upp här om kvällen när jag läste om kostnader och investeringar inför fotbolls-VM i Brasilien med start nu i juni. Hur mycket miljöpåverkan har inte – får inte – detta på utsläppen? Hur många hundratusen supporter besöker inte fotbollsarenorna i t ex England varje vecka. Ett stort antal svenskar reser årligen på charterresor – med flyg.
Jag behöver nog inte skriva dig mer på näsan för att få dig att förstå vad jag vill komma. Allt detta resande som vi människor gör – för att på olika sätt få uppleva en stunds välbefinnande – kan vi fortsätta med sådant?
För att inte tala om så oerhört mycket annat onödigt vi konsumerar (unnar oss) som påverkar miljön…

sjuk jord

Svaret på frågan borde väl rimligen vara ett kraftfullt nej – men det är i realiteten ett fullkomligt otänkbar nej. Det är där jag menar med att ”folket inte är med på tåget”.
Inte ens den mest inbitne miljöpartist – även om hon ständigt hävdar annat – innan hon kliver in i den gamla utrunkade Volvon för att köra ungarna till fotbollsträningen…

Som jag inledde – ”med viss uppgivenhet”. Borde inte fler än jag känna så – om du bara tänker efter? Medan du funderar kring det sitter jag här och planerar sommarens kommande bilsemester. Det blir väl norra Skottland som vanligt…

undrar

Lite sent på dagen läser jag vad en Stefan Gustavsson, som nyligen blivit medlem av Keolis företagsledning, säger till bussmagasinet.se:
– Hela branschen står inför utmaningen att öka andelen resenärer och få ut mer kollektivtrafik ur tillgängliga resurser. Därför kommer det bli ännu viktigare för oss operatörer att utifrån ett resenärsperspektiv arbeta med utveckling och effektivisering av kollektivtrafiken, säger Stefan Gustavsson.
Lite motvilligt måste jag erkänna att jag – emellanåt – blir smått imponerad av hur intetsägande väl vissa människor förmår att uttala sig.
Läs första meningen igen – och se om du som jag, bara lite nyfiket så där, funderar ”Vad händer med hela branschen då om den inte lyckas öka andelen resenärer?”
Sådana frågor kan få mig att somna sent – både över oron att branschen som helhet då ska gå under om den inte lyckas – plus en viss irritation över att jag aldrig får läsa/höra några bra svar på alla fina floskler som (i branschen) framträdande personer levererar.
Att få ut mer kollektivtrafik ur tillgängliga resurser – ser jag som en enklare fråga att förstå. Men kan mest ana hur det kan gå till – lägre priser…

Däremot räcker inte mina kunskaper alls till att få fram en begåvad tanke om hur man ska gå till väga när man vill: utifrån ett resenärsperspektiv arbeta med utveckling och effektivisering av kollektivtrafiken.
Det finns stunder när jag undrar om någon annan heller vet det.

Annonser
Det här inlägget postades i Buss- och kollektivtrafik, Bussföretag och busschaufförer, bussresearrangörer, Bussresor- och busstrafik, Busstidning, Bussturism. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s